.:: Just nu
Online: 18 | Inloggade: 25


.:: Chatt
Logga in för att skriva inlägg


.:: Våra partners







VÄDERFAKTA



INFORMATION OM ÅSKA


Inledning
Varje år skadas och omkommer flera människor i samband med åskväder och antalet förolyckade har ökat markant de sista åren. Faktorerna är många och bl.a. så har antalet åskväder och dess intensitet ökat i kraft beroende på vårt varmare klimat. Men även på att antalet fritidsutövare som direkt påverkas av åskan blivit flera. Golf,båtliv,fotbollsspelare,cyklister,friluftsmänniskor,badande och sist men inte allra minst sportfiskare tillhör de mest utsatta grupperna. Till detta kommer givetvis vår oerhörda sårbarhet idag, -t.ex. datorn du sitter vid blir lätt utslagen och förstörd om blixten slår ned i närheten "på fel ställe". En elektromagnetisk puls sk. EMP slår ut de känsliga processorerna och kretsarna parallellt med överspänningen som kan uppstå. Det är denna som slagit ut all elektrisk utrustning som telefoner,faxar, elspisar och annan utrustning som vi behöver för vårt dagliga behov. Därför så var det naturligt att tillsammans med vår sida för åskvarnare göra denna sida så att du kan skydda dig mot åskan. Men låt oss ta det hela från början...

Vad är åska?
-Jo "blixt och dunder..." Om svaret skulle vara så enkelt så vore allt bra,-men det är mer komplicerat än så: Själva grundprincipen för åska är sk. konvektion där varma och kalla luftmassor tvingas i en vertikal rörelse. Detta kan man se tydligt när molnen bildar stoder sk. "moln-gubbar", upptornande stackmoln, (lat. Cumulus congestus) Den statiska friktionen tillsammans med jordens magnetfält och den elektromagnetiska strålningen bidrar till fenomenet åska. Själva åskan är en "biprodukt" när de laddade molnen laddas ur för att jämvikt skall återuppnås.

Åskan uppkommer alltid i höga moln som ofta men inte alltid har ursprunget i de söta lammulliga sommarmolnen, stackmoln som på latin kallas Cumulus. Dessa kallas på svenska även för "vackert väders-moln" vilket är missvisande just för att dessa moln kan klumpa ihop sig framåt dagen för att på eftermiddagen torna upp sig och bli blåsvarta på undersidan med en blomkålsliknande struktur som avslutas med en fintrådig avplattad topp (värme-åskväder). På latin kallas dessa då för Cumulonimbus,-där "Nimbus" betyder "staplad". Städet utgör den absoluta gränsen för denna molnbildning på ca 10 - 20 km höjd och består av iskristaller med mycket hög laddning. (Läs mer om åskmoln i vår molnatlas).

Vad orsakar då laddningen?
-Jo från solen strömmar varje sekund utöver ljus en mängd elektroniska partiklar som träffar jorden och dras in i atmosfären. Dessa partiklar samverkar troligtvis tillsammans med jordens magnetfält kring och i jorden vilket antas ge upphov till åska.

Men för att åskan verkligen skall uppstå så måste fasta partiklar också finnas och det är tex. vattendroppar och smutspartiklar. De minsta beståndsdelarna där laddning uppstår är i de sk. Graupel-partiklarna som är en slags joniserade fragment i smutspartiklar. Dessa smutspartiklar kan vara fina sand-jordpartiklar, vattenmolekyler eller föroreningar som tyvärr vi står för. Dessa gör så att vattnet kondenseras till droppar i molnen,-och dessa blir efterhand tyngre och börjar falla nedåt under sk. konvektion. Detta skapar vertikala vinddrag,-men även kalla och varma luftmassor som finns i olika delar av molnet och i kring d.s. skapar turbulens som kan nå stormstyrka inom eller runt åskmolnet. Dessutom så krävs det att luften är labil med skarpa temperaturkontraster inom samma eller närliggande områden. Vid kallfronter under sommarhalvåret så skiljs varma och kalla luftmassor åt med skarpa gränser och här uppstår åska .



Beskrivning av molnet
Genom detta unika foto så kan vi beskriva ett aktivt åskmoln:
1 Åskmolnets "städ" med starka positiva laddningar..
2 Område med negativa laddningar där även nederbörden förekommer.
3 Varma uppvindar med vattenånga och luft sugs upp i molnet från markytan.
4 Kalla turbulenta nedvindar från åskmolnet följt av regn och / eller hagel.
5 Blixten slår oftast uppifrån och ned till marken men kan även slå inom molnet.
6 Träffpunkten på marken där strömstyrkan kan vara hundra tusen ampere och spänningen 1 miljon volt !

Bylinje



Bylinje - en kallfront med en räcka åskväder som drar in med en våldsam avkylning av luften (gustfront). En "mattvirvel" med turbulent luft (tyfonliknande) sedd på några km avstånd. Notera linjerna och vågmönstren uppe i molnen som är knivskarpa och går från horisont till horisont vid stora oväder. På sjömansspråk benämns detta våldsamma väderfenomen för en sk. "dravat" och dess rörelsehastighet är hög. Ser du ett sådant vackert men skrämmande väderfenomen till sjöss eller på fisketuren så gäller det att söka skydd illa kvickt! När ovädret dragit förbi kan temperaturen bara på någon timma ha sjunkit med mer än 10 grader...



Vad är en blixt?
När regn och hagel lämnat molnet uppstår snabbt olika laddningar med över och underskott av positiva resp. negativa laddningar och för att "kompensera" detta sker urladdningar,-detta ser vi som blixtar. Blixten i sin tur är det synliga resultatet av att luften hettas upp så kraftigt då hastigheten är ohyggligt snabb. Blixten i sig är bara 2-3 cm bred,-medan ljusgatan kan vara 10-tals meter i bredd. Mullret orsakas av att luften trängs undan och expanderar av hettan i en hastighet som överstiger ljudets flera gånger om ! Eftersom blixten sträcker sig över flera km är mullret oftast utdraget och kan låta som när man"river itu papper". Slår blixten ned på ett avstånd som understiger 500 m upplevs däremot en skarp våldsam knall med efterföljande våldsamt muller och kraftiga vibrationer. Blixtens "zick-zack mönster beror på att blixten är oftast, (men inte alltid) är "bekväm av sig",-vilket innebär att den söker upp en väg med minst motstånd(=hög jonisitet),-därför blir blixtgatans väg enbart inte den kortaste,utan även den bekvämaste.

En blixt slår inte bara "ned",-utan "uppåt" och det ca. 7 ggr per sekund!... Detta beror på att en blixt är överskottsladdning som söker sig tillbaks upp i molnet,som kommit ned på marken via regnet eller fuktiga joniserade partiklar. Urladdningarna är inte en,-utan flera-oftast 6-8 st. och det är därför blixtarna "blinkar" när de syns, de "ljungar" ! Varje enskild blixt lever inte mer än bråkdelen av en sekund. En blixt "slår upp" också eftersom de joniserade partiklarna börjar strömma uppåt mot molnet,-en sk. "trevare". Just dessa trevare har folk som träffats av blixten,-och överlevt,-eller varit i omedelbar närhet känt av genom att håret har rest sig och det börjat lukta bränt av svavel. Läs mer om detta längre ned !

Vidare finns en rad olika blixtar och den vanliga blixten skiljs i 2 grupper: "varma" och "kalla". Med detta menas att en "varm" blixt har hög strömstyrka (ampere-värde) och detta innebär att de lättare antänder brännbara material än den "kalla" blixten som har en lägre strömstyrka. Vidare påstås finnas klot eller rullblixtar som pga. vissa omständigheter satts i rotation likt en skruvad boll och med hög roterande hastighet påstås orsaka skada i sin väg. En annan ytterst sällsynt form av "blixt" är St.Elms-eld,-vilket är en sk. stilla urladdning. Detta är ingen blixt i egentlig mening utan är en elektronströmning från uppstickande föremål upp till molnet ovanför. Detta fenomen är ofarligt,-men skrämmande då ett fosforgrönt sken strålar upp från tex. höga träd eller master,-tom. människor som sträcker upp armarna mot skyn blir "självlysande" om fenomenet är tillräckligt kraftigt. St.Elmseld är ytterst ovanligt här i Sverige och förekommer i förekommande fall ute till havs eller uppe i höga bergsmassiv.

De vanligaste typerna av åskväder i Sverige är: 1) värmeåskväder (-se nedan) 2) Åskfronter samt 3) vädersystem med inbakade åskceller.-Tyfoner etc. som är ovanliga hos oss.

Vad är en kornblixt?
En sk. "kornblixt" är när man ser en blixt men ej hör densamma. Detta är vanligt när det åskar över haven och orsaken är att ljuset dels är mycket snabbt och att det speglas över stora avstånd. På sensommaren (augusti - september) är haven varma och sk. nattåskväder uppstår. Ljudet från en blixt kan höras på högst 20-30 km avstånd medan blixtens ljus kan ses på mer än 100 km avstånd. Namnet "kornblixt" kom sig av i äldre tider att de oftast kom när "kornet var moget" (i augusti). Namnen "sillblixt" och "makrillblixt" är andra gamla namn på samma fenomen från västkusten.



Klotblixten - en mytologisk skapelse eller?
Så länge människan forskat om åskan och studerat denna så har högst bisarra rapporter då och då strömmat in om sk. klotblixtar. Dessa kallas även för "kulblixtar" eller "rullblixtar" och som namnet anger så är det en sfärisk variant av den elektriska urladdningen som tycks uppstå med jämna mellanrum. Det råder en stor osäkerhet och även oenighet inom åskforskningen beträffande detta fenomen men sannolikt så finns detta verkligen. Ett bevis för detta är "mystiska" exakt cirkelrunda hål i fönsterrutor som uppstått utan anledning (skribenten här har själv sett dessa hål i ett källarfönster en gång). En kulblixt kan bli från någon cm stor, och upp till ett par decimeter i omkrets och förekommer vid väldigt våldsamma åskväder med stor energiurladdning. Teorin om dess uppkomst anses vara under speciella betingelser när luften är starkt joniserad luft (joniserad=ledande, luft isolerar ju annars !), och en våldsam blixt splittras i detta fall upp i "blixtfragment".



Sk. sidoblixtar kan under vissa omständigheter frigöras från marken under kraftig rotation och då antar dessa en sfärisk form. Metallföremål och andra ledande ting i blixtens väg orsakar dessa uppdelningar av blixten som i sin tur kan anta denna form. Man kan jämföra blixten med ett "sidenband" som sträcks mellan molnet och marken och sedan "klipps av" i mindre remsor där de flesta dör ut sedan de jordats i marken. Men någon enstaka "remsa" sätts i en perfekt rotation och "snor ihop sig" till ett nystan som under hög fart roterar och studsar likt en kula i ett flipper-spel mot omgivningen.



Enligt en del teorier så kanske klotblixten "närs" av mikrovågor den absoberar ur omgivningen och den omges av ett starkt magnetfält. Klotblixten är mycket mer gulröd (mörkare) än den ordinarie blixten och lär ge ett fräsande ljud ifrån sig och påstås även lukta svavel etc. Energin är temporär men mycket hög i klotet som är ganska kortlivat och oftast i sin våldsamhet slutar i en liten explosion när den kollapsar. Men innan dess kan det heta klotet orsaka allvarliga skador och sätta eld på omgivningen om det vill sig illa. Väldigt få fotografier finns av detta fenomen men i gamla fönsterrutor upptäcks med jämna mellanrum bisarra hål som saknar förklaring bortsett teorin om just klotblixten. Den som fått uppleva en klotblixt bör skatta sig lycklig och kan samma person ha dokumenterat densamma kan han eller hon räkna med en hel del uppmärksamhet ! Klotblixten lär fortsätta att gäcka människan ännu en tid tills nya rön om detta ämne lagts på bordet och den moderna forskningen lär komma i kapp även här förr eller senare.

Vad är S:t Elmseld?
Under vissa speciella betingelser så kan urladdningen mellan åskmolnet och marken ske under "lugnare former". En ytterst dålig jämförelse är som att spränga uran i en atombomb eller köra uranet i en kärnreaktor. Resultatet i det ena fallet blir en okontrollerad explosion (=blixt) och i det andra fallet uttagen energi (=St:Elmseld). St:Elmseld är en sk. stilla urladdning där man får ett fosforgrönt sken som sticker upp från spetsiga föremål. Master, stolpar och andra höga föremål kan "lysa i toppen" och i extremfall kan t.o.m. människor avge ett sådant sken från huvud och uppsträckta armar. Oförklarliga gnistor m.m. kan också förekomma och detta är i regel ofarligt i jämförelse med blixten. Däremot så kan lättantändliga gaser antändas med explosion som följd om det ej är jordat kring dylika gasbehållare i förekommande fall.



Åskan i nya skrämmande perspektiv, forskning och fakta:
De senaste åren har vår förfinade teknik nått nya landvinningar som aldrig skådats tidigare. Superdatorer och avancerad mätutrustning samverkar med satelliter, mätstationer och forskningscentra runt om i världen. Genom detta har nya skrämmande rön och fakta om åskan avslöjats och det är kusliga saker men också saker av yttersta vikt för vår fortlevnad. Kort och gott: åskan är långt farligare än vi trott men också livsviktig för utan åska så går vi under! Så emotsägelsefullt är detta, det mäktigaste av alla väderfenomen.

"Som en blixt från klar himmel"
Det uttrycket har säkert alla av oss använt mer än en gång och det betyder ju att det sker något helt oväntat, "utan förvarning". Det är just precis vad som de senaste årens forskning fastslagit även när det gäller åskan. Nog har uttrycket används i detta sammanhang långt tillbaka men att det stämmer så ordagrant har förbluffat vetenskapen. Ett åskmoln ger sig till känna på många vis: En del "vädermänniskor" känner av annalkande åska som spänningshuvudvärk eller migrän. Djur som t.ex. hundar med ytterligt god hörsel kan märka åskan långt innan vi uppfattar den då de hör de låga frekvenserna av åskmullret mycket tidigt. Normalt sett så uppfattar vi åskan rent fysiskt som ett åskmoln med alla dess karaktärer. Uppblommande blomkålsliknande strukturer och så den fintrådiga strukturen överst och den blåsvarta undersidan. Dessutom genom blixtens sken som når oss först och sedan mullret.

Vanligtvis så slår blixtarna från moln till moln (C-C = cloud to cloud) eller från moln till mark (C-G cloud to ground). Dessa blixtar är farliga och är mestadels negativa (C-C - eller C-G -) men det finns en farligare variant. Tack och lov är den sällsyntare och det är den positivt laddade blixten (C-C +, C-G +). Den är farligare därför att energin är mycket högre och så kan den slå från städet och färdas en lång sträcka innan den når marken. Topparna på ett åskmoln, det isade städet kan nå höjder på över 10000 meter (alltså högre än 1 mil upp i atmosfären). En topp-blixt från städet kan färdas rakt horisontellt mer än 10 km för att därefter söka sig mot marken. Det betyder en avsevärd sträcka och gör åskan långt farligare än man tidigare trott.



Vid enstaka tillfällen kan en toppurladdning ske och blixtbanan mot mark kan bli lång och nå vida utanför själva åskvädret. Det skedde i USA för en rad år sedan då en cyklist blev träffad av blixten. Solen sken, det var inte ett synligt moln på himlen där cyklisten befann sig. Plötsligt så small det bara till från ingenstans och en han föll död till marken. Omgivningen var chockad och trodde först att cyklisten blivit skjuten men snart så anade man något helt annat. Kort därpå så rapporterades det om ett kraftigt åskväder på andra sidan om berget. Om man tittade upp emot bergstoppen så kunde den fintrådiga översta delen av åskmolnet skymtas. Läkare kunde snabbt konstatera att cyklisten blivit träffad av blixten, ett skrämmande faktum. Tack och lov är denna typ av urladdning sällsynt men den finns. Därför så ska man ha mycket stor respekt om det är åska på gång för du kan bli träffad snabbare än du anar.
"Som av en blixt från en klar himmel..."

Åskan avger såväl röntgen som gammastrålning
När blixten slår ned så avger den ej enbart synligt ljus och enorm hetta utan den avger också energi långt utanför det synliga ljusets spektra. Ljuset består av olika färger från rött till violett där rött ljus är långvågigt och violett (indigo) är kortvågigt. Under det synliga ljuset finns infrarött ljus som också kan upplevas som "värme" vilket det också är. Ännu längre ned finns radiovågsfrekvenserna och mikrovågorna där blixten sänder ut störningar i detta område. Det låter ofta som ett "scratch", knäppande eller "fräsande" ljud i t.ex radioapparater. Amatörradiostationerna uppfattar detta ljud långt innan åskan på allvar tar fart och det är tur det så att de kan stänga sin utrustning innan ovädret bryter ut. En elektromagnetisk puls (EMP) sänds också ut från blixten och det har varit känt länge. Nyare är kunskapen om sk. atmosfärisk friktion (Sferics) som uppstår i åskmolnen. Ljudet av detta är enklare att förstå då det är förvillande likt knäpparna i en "repig vinylskiva" vilket de flesta av oss har upplevt. Knäpparna är små miniurladdningar av de otal joniserade partiklar (Graupel-partiklar) som uppstår i åskmolnen. Alla dessa fenomen är i den nedre delen av spektrat under det synliga ljuset. Men även ovanför det synliga spektrat har åskan en viktig repetoar eftersom den sänder ut såväl röntgen och gammastrålning. Detta är det mest skrämmande då det kan röra sig om avsevärda mängder skadlig strålning vid ett större oväder.

Redan Cumulus-molnet avger laddningar
Vad man ej heller visste var det faktum att de sk. "vackert väders molnen" avger energi när joniserat material kolliderar inne i molnet. Man har påvisat att förstadierna till åskan uppstår ur cumulusmoln, stackmoln som utsätts för konvektion och växer på höjden. Nästan omedelbart innan de börjat gå på höjden till cumulus congestus (upptornande stackmoln) utsänder de energi i "elektronmoln" inne i molnet. Energin utlöses vid krockar av graupelpartiklar som bidrar till att åskan bildas. När åskmolnet utvecklats tillfullo uppstår de mer kända verkningarna med blixtar (urladdningar). Därmed så förklaras en del av att såväl djur som människor långt innan åskan bryter ut, kan bli oroliga eller får sk. spänningshuvudvärk. En del av detta är också den atmosfäriska friktion (Sferics) som är mest framträdande när större fronter närmar sig.

"Sprites" och "Blue Jets" - Fenomen bortom all fattningsförmåga...
Allt eftersom vår rymdforskning har utvecklats och våra satelliter kunnat blicka ned på vår egen jord så har nya syner skådats. Under kraftiga åskväder har fenomen som först "avfärdades" som "någon slags teknisk störning" nu på allvar påvisats. Det har satt åskans mäktighet i ett nytt fokus som man tidigare ej anat. Observationerna av dessa fenomen ska först ha setts från högtflygande jetplan och man har ej i början förstått vad det varit frågan om. Nu har skrämmande detaljer framkommit om hur åskvädren har en långt vidare verkan än man trott tidigare. Man har tidigare ansett att "om man flyger tillräckligt högt" över ett åskmoln är man "utom fara". Så är ej fallet då dess elektromagnetiska omfång ibland vida överstiger själva molnets synliga delar. Litet grovt kan det jämföras med "toppen av ett isberg" där man ser ca 10% av hela ismassan. Resten ca 90 % befinner sig under vattnet och man kan säga att själva det synliga åskmolnet är 10% av det totala omfånget av åskvädret. Så verkar även förhållandet vara vid åska där själva molnet är en liten och synbar del av hela fenomenet. Istället så har de starka fältladdningarna i och ikring molnet en långt större omfattning. Det blev fullt klart när man observerade sk. "sprites", mystiska knippen av strålning som likt kvastar stod upp mot rymden ovanför åskmolnen. Inne i molnet härbärgeras olika laddningar av positvt och negativt innehåll i olika omfattning. Men mot molnets översta delar det sk. städet återfinns de våldsammaste spänningsfallen och laddningarna som tycks stå i direkt kontakt mot yttre rymden. Sprites uppkommer i regel när åskvädret är som våldsammast med många urlddningar (blixtar) längre ned. Blixtarna förekommer såväl som moln-mark (CG) som moln till moln (CC) och när det blir intensivt kan dessa kvastar, sprites uppstå. Sprites kan nå enorma ytor på flera km i omkrets och den egentliga orsaken är ännu ej helt klarlagd.



Som om detta ej var nog finns ett ytterligare ännu mäktigare nyupptäckt fenomen kopplat till sprites som hos vetenskapsmännen benämns "Blue Jets". Det är ett "spjut" av ett våldsamt energiknippe som sprutar ut ur åskmolnet rakt ut i världsrymden med ett blåaktigt eller purpurfärgat sken. Omfånget av dessa Blue Jets är enormt och de kan vara flera 10-tals mil både på längden och bredden, dock utom synhåll för oss på marken. Likt gigantiska "bubblor" uppstår de för ett kort ögonblick för att försvinna igen på bråkdelar av en sekund... Att färdas över ett åskmoln och utsättas för sprites eller Blue Jets anses som mycket farligt och de våldsamma laddningarna kan slå ut all elektronik. Olyckligtvis så ligger NASA Cape Kennedy i ett område i Florida som är hårt drabbat av åskan. Därför så är varje uppskjutning av rymdfärjan idag ett ängsligt och besvärligt moment i rymdtrafiken. Omfattande system som varnar för åskan ligger tätt kring rymdbasen och många uppskjutningar har skämtsamt uttryckt "fått skjutas upp" beroende på åskrisken. Kommer ett åskmoln inom 20 km radie kring rymdbasen så avbryts rymdfärden till allas frustration men ännu en förlorad rymdfärja skulle vara en direkt katastrof mot ett redan hårt prövat NASA. Sprites och Blue Jets är ett direkt hot mot rymdfärderna då de tvingas passera genom dessa vid utskjutet. Mycket återstår innan man förstår varför och hur dessa fenomen uppstår ovanför åskmolnen men bildbevis på dess existens finns idag.



Åskan som fenomen ökar i omfattning
Tycker du att åskan har ökat i omfattning så har du träffat huvudet på spiken! Det är nu klarlagt att särskilt kring mycket stora städer så ökar åskans aktivitet. Det hänger ihop med att uppvärmingen är kraftigare i betongöknarna och skyskraporna fungerar som höga "skorstenar". Värmen stiger uppåt och drar nytta av de höga huskropparna, asfalten nedanför fungerar som ett utmärkt "värmeelement". De svarta ytorna absorberar effektivt solljuset och omvandlar detta till värme som stiger uppåt. Smutspartiklar och varm luft möter kallare och fuktig luft högre upp och konvektion uppstår. Därmed är dörren öppnad för åskväder som annars aldrig kunnat bildas. Mindre åskväder som tidigare bildats över platsen innan den blev bebodd förstärks avsevärt och det blir ett svårare åskväder. Tillsammans med den globala uppvärmningen förstärks effekten ytterligare. Städer och platser som förr aldrig hade problem med åskan har nu starka åskväder beroende på detta och på ändrade luftströmmar. Fukt och smuts som annars tagit andra vägar sugs in mot skyskrapornas konvektiva verkan och våldsamma åskväder uppstår. I USA är staden Houston ett praktexempel på detta där problem med kraftiga åskväder ökat lavinartat de senaste åren...

Åskan lämnar spår efter sig...
I naturen så lämnar åskan sina spår av sin framfart. Bränder och skador på djur, människor, natur och konstruktioner är det mest dramatiska. Man blir träffad av blixten och dör eller skadas och golfspelare är kanske den mest utsatta gruppen jämte skogsvaktare. Bränder uppstår som måste släckas vilket är den mest dramatiska delen av dessa spår. Men även mindre dramatiska "fynd" efter åskan sker långt efter att den dragit fram. Ett av de mest säregna "föremål" som åskan lämnar efter sig är sk. fulguriter vilket är zick zack formade "rör". Det är spår efter blixtkanalen när den nått marken och om marken består av sandig jord eller ren sand. Marken hettas upp så väldsamt av blixtkanalen att det bildas ihåliga "rör" av rent glas då sanden smälter av hettan. Det zick zack formade röret är ihåligt inuti med perfekt "glaserade" innerväggar av korn med helt eller delvis smält sand. Längre perifert från blixtkanalen blir sandkornen allt mer osmälta-intakta utan påverkan av värme, allt mindre ihopklibbade tills man når fulguritens yttersida. Där sitter lösa korn som trillar av vid minsta beröring och där var även det kallaste området när fulguriten bildades. Rörets innerdiameter motsvaras av blixtkanalens som oftast är mellan 2-5 cm i diameter. Dessa fulguriter utgör ofta sköra men åtråvärda objekt för såväl åskforskarna som för kunniga mineralsamlare.



Åskan är ett måste för vår överlevnad
Trots åskans våldsamheter så är vi direkt beroende av den då det skapas massor av livsviktiga funktioner vid åska. Åskan bildar massor av "nyttigt" ozon som skyddar oss mot ultraviolett strålning. Blixtarna antänder skogar och vissa växtarter är beroende av stark hetta för att dess frö ska gro och askan ger rätt gödning sedan det brunnit. Den berömda målningen i Sixtinska kapellet av Michelangelo där gud ger människan livsgnistan är troligtvis "sann" på sätt och vis. I ursoppan som haven en gång varit i jordens barndom har ett otal blixtar slagit ned och sannolikt skapat aminosyror. Aminosyra är livets grundläggande byggstenar som i sin tur skapar DNA villket allt liv är uppbyggt av. I laboratorier har aminosyreliknande strukturer skapats genom konstgjorda blixturladdningar i minerallösningar påminnande om världshavens.



Åskpejling - Stormtrackers
I takt med att det elektroniska beroendet ökar i vårt samhälle så växer samtidigt behoven att skydda sig. Åskvarnarna består i princip av en mottagare (antenn) som placeras på en mast eller ett tak på en hög plats med fri vidd. De stora trackerna som instituten använder har oftast antennerna placerade i kedjor som överlappar varandra i en sk."triangulering". Dessa kedjor av blixträknare (vilka är extremt dyra och komplicerade) är klart bäst och överlägsna de små som används i privat bruk. En avskärmad kabel leder sedan signalen ned till en hårdvaruenhet som är ansluten till en PC samt en mjukvara (ett program) Detta program tolkar signalerna och omvandlar dessa till en bild vilket oftast består av en karta över det aktuella området där trackern finns. Vid nedslag och urladdning så registreras dessa som punkter med avstånd och riktning i förhållande till trackern vilken återfinns i kartans mitt. Det är av yttersta vikt att antennen är monterad korrekt skyddad från elektriska störningar från tex. relä, maskiner etc. Dessutom att signalen kan gå ostört in i datorn.

För några år sedan så var åskpejlar sk. "stormtrackers" enbart förbehållet metrologiska och el-fysik institut då dessa var mycket dyra. Men idag så börjar de bli allt mer prisvärda och okomplicerade och det mest kända fabrikatet för privat bruk är BOLTEK.

Säkerhet
När man ser en blixt så räknar man sekunderna och dividerar dessa med 3 = avståndet i km. Men detta är inget knep att ta till för att "vänta ut åskan" eftersom blixten kan ha kommit högt upp i molnet. Man måste även räkna avståndet höjdmässigt så kan du bli rejält lurad av detta.

Skulle du ändå bli överraskad så gäller det att uppsöka lämpligaste närmsta skydd: 1) Befinner du dig i en båt,-uppsök närmaste land snarast om möjligt.
2) Är du ute och badar så sluta genast och lämna stranden.
3) Fiske är direkt livsfarligt med dagens kolfiberspön,-runt om i världen har flera sportfiskare dött sedan blixten slagit ned i deras spön.
4) Gå inomhus eller sätt dig i en bil som ger det bästa skyddet ("Faraday's bur").
5) Är du långt från närmsta bebyggelse,-så uppsök en låg plats,-gärna en dalsänka med omgivande skog.
Ta skydd i en håla eller i ett lågt buskage,-ALDRIG under ett högt träd,kulle,-eller nära något vattendrag! Vänta ut åskvädret och sök sedan bättre skydd om du kan.

Tänk på att åskan är farligast i början ,-men framförallt i slutet på ovädret eftersom nederbörden som fallit ned har fört med sig överskottsladdningar som nu söker sig tillbaks mot molnet.
Skulle du känna håret resa sig och andra fenomen,-kan en blixt vara nära att slå "ned" på dig: - KASTA DIG SNARAST TILL MARKEN !,-OCH RULLA DIG UNDAN... Det kan låta fånigt,-men detta kan också rädda ditt liv och andras !!