.:: Just nu
Online: 14 | Inloggade: 24


.:: Chatt
Logga in för att skriva inlägg


.:: Våra partners







NYHETER FRÅN EWP


13 april 2017 12:36
EWP ÖNSKAR ALLA EN GLAD PÅSK!

Först och främst så vill vi alla som jobbar med EWP önska alla våra besökare en riktigt Glad Påsk.


Trist påskväder…
Vädret påminner snarare om höst eller vinter. Men ljuset och solen påminner oss om att det trots allt är våren och ljuset som råder. Tyvärr så ser alltså påskvädret allt annat än bra ut och den dagen som ser ut att bli ”bäst” under hela påskhelgen verkar bli långfredagen, för sydligaste Sverige.

Behåll vinterdäcken på!

Många passar på att resa till nära och kära i påsk eller till nordligare breddgrader för att åka skidor. Påsken är en viktig tid för skidturismen som nu är inne på målrakan innan sommaruppehållet. Nog verkar vädrets makter i detta avseendet vara på skidturisternas sida. Det vankas nämligen både snö och kyla och kylan ser även ut att nå ned i hela Sverige, åtminstone nattetid. Alltså även ända ned i det inre av Skåne medan kustbanden får någon enstaka plusgrad. Så ni som tänker att färdas norrut ska ha bilen i skick för vinterkörning och rejält med varma kläder. Dessa kommer att behövas. Att man tar med varm dryck och något att äta under färden samt ta god tid på sig för att komma fram. Ser vi som självklarheter!

Nederbörden behövs
Som många säkert känner till så är det mycket låga grundvattennivåer på många håll i landet. Därför så är nederbörden som faller som regn eller snöblandat regn / blötsnö eller ren snö ändå välkommet. Det behövs eftersom det redan aviserats bevattningsförbud på många håll. Men mycket, mycket mer regn eller nederbörd behövs.

Påskvädret dag för dag:

Långfredagen: Allmänt ostadigt i så gott som hela landet utom möjligen längst i norr. Snö , snöblandat regn eller rent regn i mellersta och södra Sverige Möjligen någon solglimt, främst i södra Sverige. Svaga till måttliga vindar i hela landet.

Påskafton:
Regn eller snöblandat regn i södra Sverige,  möjligen snö i mellersta  och norra delarna av landet. Även lokala solglimtar i norr. Särskilt i söder blir det ruggigt med en hel del nederbörd på påskafton. Svaga till måttliga vindar i hela landet.

Påskdagen: Regn eller snöblandat regn i sydligaste Sverige,  annars halvklart på många håll i övriga delar av landet. Svaga till måttliga vindar i hela landet.
Annandag Påsk:  Regn eller snöblandat regn i södra Sverige,  annars halvklart på många håll i övriga delar av landet. Svaga till måttliga vindar i hela landet.

Litet om påsken och  mat & äggtraditionen:

Påskafton är för de flesta av oss en glad högtid där vi sätter i oss en himla massa ägg, sill, lax, lamm och godis ! Normalt så sätter vi i oss 0,5 ägg per person och dag men just påskafton så stiger intaget till 2,5 ägg per person och dag i olika former! Dessutom så konsumeras från påskaftons eftermiddag fram till sent på påskaftons kväll inte mindre än 6 miljoner ägg per timma!
Seden att äta ägg går tillbaka till det gamla bondesamhället när fastan var slut, grödorna började komma upp och hönsen värpte bättre igen. Ägg är också ett av de bästa och mest proteinrika livsmedlen man kan äta och det visste man givetvis även då.

Idag provas inte bara konventionella hönsägg utan även strutsägg! Denna gigant av ägg motsvarar runt 25 normalstora hönsägg per enhet och tar ca 70 minuter att koka! Runt 20 personer kan utan problem dela på ett strutsägg som smakar exakt detsamma som ett hönsägg.

Inte nog med att vi stoppar i oss mängder av ägg av höns och även kanske struts så konsumeras ett gigantiskt berg av godis i form av såväl ägg som annat, gärna förpackat som ett "påskägg". Detta gör påsken till den viktigaste mat och godishelgen tillsammans med julen! I samband med påsken så förekommer "ägglekar" som äggrullning m.m. lokalt på många håll runt om i landet.
Påsmaten påminner litet om julmaten med ägg och sill, lax och påsk-skinka. Men särskilt lamm och lax är omtyckt påskmat. Vår invandring med nya kulturer gör att en uppsjö av nya mattraditioner har börjat att blandas in i det svenska köket med ett spännande resultat som följd.

Fakta om hönsraser:


Tamhöna (Gallus gallus domesticus) är en mycket vanlig typ av fjäderfä och den domesticerade varianten av röd djungelhöna (Gallus gallus). Tamhöns hålls för köttproduktion, äggproduktion eller som prydnad. En hane kallas för tupp, en hona för höna och en unge för kyckling. I Europa är idag ca 180 raser listade och på andra världsdelar finns fler av dessa. Hönsraserna uppvisar en stor variation vad gäller morfologi.
Mer om detta finns via länk till Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tamhöna

Påskharen:

Symboliserar en tradition som är vanligare längre ner i Europa. Påskharen är en påsksymbol som ofta förknippas med påskägg. Enligt traditionen är påskharen påskens motsvarighet till jultomten och kommer med (påsk)ägg till barnen. I många familjer anordnas små lekar där påskäggen göms exempelvis i trädgården och barnen får leta efter dem, i tron att påskharen gömt påskäggen.

Påskfyrverkerier och påskeldar:

Särskilt i västra Sverige är det en stark tradition men som nu är på väg tillbaka. Eldar förekommer dock från södra Halland och upp genom Bohuslän, men även lokalt på andra håll förekommer påskeldar. I samband med dessa så har det i långliga tider skjutits raketer och tidigare även smällare, som dock numera är förbjudna. Men nu så slopar allt fler handlare fyrverkerierna av olika skäl. Det mest framträdande är förstås alla skadefall och tyvärr även dödsfall fyrverkerierna orsakar. Nästa är att många djur, särskilt hundar tar skada av smällandet som dessutom är illa ur miljöhänsyn. Fyrverkerier innehåller många farliga kemiska ämnen som inte bör komma ut i naturen. Men det mest oroande är de senaste årens felaktiga användande av fyrverkerier som ”vapen” vilket tyvärr direkt innebär att fyrverkerierna förvandlas till farliga redskap. Därför så snabbutreds ett totalstopp för fyrverkerier hos allmänheten, särskilt efter händelserna det senaste nyåret runt om i landet.

Mer om påsken…

Mycket finns att läsa och lära om påsken som främst är en kristen och judisk högtid.
Länk till Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5sk

Skribent: S. Johansson & EWP-Teamet


Skriv en kommentar
Du måste vara inloggad för att kunna skriva en kommentar


Kommenterar till den här nyheten (0):




Fler nyheter