.:: Just nu
Online: 6 | Inloggade: 25


.:: Chatt
Logga in för att skriva inlägg


.:: Våra partners







NYHETER FRÅN EWP


26 april 2017 12:09
Första maj inleds årets åsksäsong

Vi står inför en period på året som många har längtat efter, att få höra de dova åskmullren och se de gul-vita blixtarna från de mörka och mäktiga cumulonimbusmolnen. Åskan är både älskad och hatad av oss människor och den har sannolikt intresserat och fascinerat oss sedan urminnes tider.

 > Vad är åska?

Åskan kan vara livsfarlig om man inte har respekt för den. Man bör iaktta stor försiktighet genom att förflytta sig till ett säkert område under ett pågående åskväder, såsom i en bil med metallkaross eller inomhus med avstånd från elkontakter och helst all övrig elektronik. Avstå också från att duscha under ett pågående åskväder eftersom vattnet kan leda ström vid ett blixtnedslag. Det vanligaste man får höra är att man inte ska vara ute på ett öppet fält där du är den högsta punkten, eller under ett träd. Det är således ingen smart idé att spela golf, vara ute på sjön eller hålla i exempelvis ett paraply mitt under ett åskväder. Man ska undvika att vara den högsta punkten.

Som sagt, åskan har olika känslor hos människor. Det finns de som går upp i extas när det drar in en åskfront eller när vi på EWP lägger ut hög åskrisk, samtidigt som säkert lika många blir rädda och i värsta fall får panikkänslor. Detta är något vi måste respektera och tänka på, inte minst under sommaren och åsksäsongen. Detta är också en sak som vi märker här på EWP, det är just många åskrädda som följer våra prognoser för att säkra sig om hur åskrisken är och kommer att utvecklas. Vi får också många frågor hur man ska skydda sig på bästa sätt vilket vi har gett lite tips om ovan. Alltså, åskan är fascinerande och vacker men man måste ha respekt för den oavsett om vilka känslor man har för den, annars kan det gå riktigt illa!

 > Hur kan man skadas av blixten?

Detta är de vanligaste orsakerna att skadas av blixten. 

1. Direktträff är naturligtvis ett av sätten och även farligast. Det är som namnet anger, man träffas direkt av blixten. Det är mycket små chanser att man överlever ett direkt blixtnedslag.

2. Sidourladdningar är det andra sättet att skadas av blixten. Här ”hoppar” blixten från det träffade föremålet till ett annat. Vanligaste exemplet är att folk ibland söker skydd under ett träd under ett åskväder, men som träffas av sidoblixten. Undvik att stå flera personer tillsammans under ett åskväder. Sprid ut er för att minimera risken att ”vandrar” mellan varandra. Om du mot förmodan är i en skog och det börjar blixtra, sök dig till en plats där träden står glest mellan varandra.

3. Stegspänning innebär att marken vid ett blixtnedslag blir strömförande och kan döda eller skada djur och människor när strömmen passerar genom kroppen. Ju bredare man står mellan benen desto mer spänning, så försök att så tätt ihop med fötterna. Minimera kroppens kontaktarea med marken.

4. Genom el- och teleapparater. Håll dig åtminstone på en meters avstånd från elektriska kablar och apparatur som är kopplade till el- eller kommunikationsnätverken. Använd inte fast telefon under åskväder. Däremot kan mobiltelefoner användas. Försök även att hålla dig borta från TV:n eftersom en direkt blixtträff kan slå ner i TV-antennen och hög ström kan komma in i byggnaden via de elektriska kablarna.

 > Olika typer av åska

Nu närmar vi oss den tid på året då åskan brukar vara som mest intensiv. Åsksäsongen räknas från första maj till sista september. Högsäsongen brukar vara i juli eller början av augusti. Det finns några olika typer av åska. Vi ska redogöra för dessa:

1. Frontåska. Är åska som är kopplad och bildad längs en front, vanligtvis en kallfront. Vad som händer när en kallfront kommer in är att den varma luften tvingas att stiga upp längs frontytan när kallfrontens kalla och tunga luft förs fram. Den varma, fuktiga och förhållandevis lätta luften får då snällt stiga upp och "ge plats" för kallfronten och dess luft. Åskmoln kan då bildas längs en lång linje. Detta brukar leda till långa och ganska intensiva åskväder som kan vara i flera timmar. Efter att en kallfront har passerat med regn och åska sänks temperaturen rejält jämfört med innan.

2. Värmeåskväder. Kallas också luftmasseåskväder. Denna åska bildas i samma luftmassa, jämfört med frontåskan som bildas när kall luft möter varm luft. Värmeåskväder kan bildas under varma sommardagar när man ser stackmoln bli större och större. Blir de också högre, vertikala, är det ett tydligt tecken på att ett värmeåskväder är på gång. Efter ett sådant åskväder är det även varmt efteråt. Det kan också bildas åska över vintern. Det är en typ av luftmasseåskväder. Här drar kall luft in över ett varmare hav. Det är därför åska på vintern är vanligast längs våra kuster och nära ett hav/större sjö. Dessa kan också bildas på natten. Värmeåskväder kan också bli intensiva och kraftiga, men oftast inte så långvariga som frontåskväder.

3. Orografisk åska. En annan typ av åska kan bildas av starka vindar när luften är labil. Ett exempel kan vara att varm och fuktig luft blåser mot en bergskedja. Definitionsenligt så betyder orografisk "formerna och fördelningen av berg och dalar".

Ett frontåskväder rullar in. Här syns en så kallad ”bylinje”. Foto: Matthias Holmgren

 > Blixten

Du har säkert hört talas om både blixt och blixturladdning. Faktum är att det är två olika saker. En blixt består av flera blixturladdningar. En blixturladdning är en enskild elektrisk urladdning.

För att en blixt ska bildas krävs en tillräckligt stor spänningsskillnad mellan marken och molnet eller mellan olika delar i molnet. Det finns negativa laddningar i den nedre delen av molnet och positiva i den övre. Detta är en väldigt enkel och formell beskrivning av hur en blixt blir till, men det måste självklart vara mer som spelar in. Detta kan ni läsa mer om på vår sida "Fakta om åska". Här finns nästan all information om åska som går att få!

 > Åska i Sverige

Vi får under en säsong många frågor om vart den åskrikaste platsen i Sverige är. Svaret får man nog ta med en nypa salt så det varierar så mycket från år till år. Men om man ser till "det normala" som är medelvärdet från 1961-1990 så är det i ett område över Ängelholm i nordvästra Skåne och upp över sydligaste Halland i trakterna av Laholm och Knäred med runt ca 20 åskdagar per år. Allmänt i Västra Götaland och Halland ligger det runt 15-20 åskdagar per år. Även i delar av inre Svealand har man normalt sätt 16-17 åskdagar per år. Lapplandsfjällen har mellan 0-4 åskdagar/år.

Man kan ju diskutera hur mycket vi ska lita på detta som ett medelvärde idag. Klimatet förändras successivt med åren och ju längre tiden går lär denna statistik bli mer och mer oanvändbar och icke jämförelsebar. Faktum är att i en annan statistikrapport som gäller 2002-2013 har västkusten (förutom den nordligaste och sydligaste delen) i genomsnitt 25-30 åskdagar/år. Läs mer på länken nedan.

Åska är vanligast runt 16-17-tiden sommartid. Juli är i genomsnitt mest åskrik. Runt kusterna är det däremot en bit in i augusti när vattnet i regel är som varmast.

 > Är DU åskrädd?

Att man är åskrädd handlar nog i grund och botten om att man har varit med om en olycka eller ha drabbats av skador till följd av blixtnedslag. Är DU åskrädd och vill dela med dig av dina tips om vad du gör för att klara av sommarens åskväder? Kommentera gärna intill denna artikel eller skriv till oss på Facebook så delar vi vidare till andra åskrädda i en särskild artikel.

Blixt i Sunnansjönäs, Västerbotten. Foto: Bjarne Lundmark

Källor

SMHI: Åska i Sverige sedan 2002: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/2.1308 

Vernon Cooray, Blixt och Åska – så fungerar naturens fyrverkeri, Hallgren & Fallgren, 2003.

Uppsala Universitet

+ Eget material.

(Arkivbild: Mikael Amundsen)

 

Skribent: Simon Enström


Skriv en kommentar
Du måste vara inloggad för att kunna skriva en kommentar


Kommenterar till den här nyheten (3):




Fler nyheter