.:: Just nu
Online: 13 | Inloggade: 36


.:: Chatt
Logga in för att skriva inlägg


.:: Våra partners







NYHETER FRÅN EWP


5 april 2020 09:02
Låt Stilla veckan förbli stilla!

Untitled document

Påsken närmar sig på allvar och det ges för de flesta tillfälle att få vila upp efter den osedvanligt mörka och långa tiden som gått sedan jul och nyår. Extra tung har den gångna vintern varit då den i söder varit mörk och snöfattig. Denna slitsamma tid från januari och fram till påsk kallades förr (ibland än idag) för de s.k. "oxveckorna", främst de år då påsken var sen. I år är påsken ganska normal i sin ankomst då den infaller i mitten av april med början på långfredagen 10/4.

I det enkla bondesamhället förr i tiden, så inföll den svåraste tiden i mars -april för många fattiga småbrukare eftersom betet i regel nästan var slut, hönsen värpte dåligt och korna mjölkade som sämst. Det var m.a.o. ytterst knapert och man fick blanda bark i brödet för att det skulle räcka till. Sjukdomar skördade många offer förr under oxveckorna.

Tack och lov är det inte längre så men tiden fram till påsk kan vara trist. Men nu så vänder det! Ljuset återvänder och det märktes förr då det nya betet växte igen , hönsen värpte bättre och korna mjölkade åter. Detta brukade infalla vid påsken. Idag så är påsken en religiös högtid som markerar ingången i sommarhalvåret på allvar.

Varför skiftar det så markant när påsken infaller?

Låt oss ta det hela från början: Som bekant så har det gått en riktigt lång tid sedan det var jul och nyår och man kan utan vidare säga att det gått nära nog 4 månader sedan vi såg en röd dag senast. Denna långa tid när påsken infaller så här sent har en benämning: "Oxveckorna" eller även kallat "slitveckorna" och detta går tillbaka till det gamla bondesamhället. Det var en mager tid med svält under perioden nyår till påsk då en stor del av befolkningen led ont av de allt mer sinande matförråden, samtidigt som arbetet inte lät vänta på sig.

Men vad orsakar att påsken skiljer när denna infaller från år till år?

Medan midsommar och jul infaller vid så gott som samma datum varje år så är påsken, Kristi himmelfärdsdag och pingsten rörliga högtider, där de sista två styrs av just påsken.  Enligt den judiska kalendern, som är en månkalender, firas högtiden pesach den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, när det blir fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea år 325 skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet.

Eftersom vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan en fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas den ecklesiastiska fullmånen). Alltså infaller påskdagen på söndagen närmast efter den ecklesiastiska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars.

I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.

I Sverige bytte man kalender från den gamla stilen till den nya stilen 1753, vilket i praktiken innebar ett byte från den julianska till den gregorianska kalendern. Man övergick dock inte till de nya reglerna för att bestämma när påsken infaller förrän 1844.

Av de beräkningsmodeller som finns för att ta fram påskdagens kalenderdatum för ett visst angivet år är sannolikt Gauss påskformel av matematikern Carl Friedrich Gauss (1777–1855) den mest kända. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22 mars, och sista möjliga datum den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038.

Blåkulla, häxor och folktron under skärtorsdagen...

"Färden till Blåkulla" - Blåkulla är den plats dit häxor enligt folktron flög på kvastar under skärtorsdagen för att festa med Djävulen. Orgierna sägs ha pågått till påskaftonen eller påskdagsmorgonen då "häxorna" for hem igen. Stora eldar tändes för att jaga iväg dem. Ordet Blåkulla anses vara en försvenskning av det tyska Blocksberg, enligt sägnen hemvist för Satan. Häxan antogs fara till Blåkulla på en kvast, gren eller någon form av vardagligt redskap, eller på till exempel ett husdjur.

Med hjälp av en nål kunde häxan öppna ett hål i en vägg om så skulle behövas, stort nog att ta sig igenom. På färden tog hon ibland med ett barn som skulle värvas till Satans tjänst. Berättelser från barn eller vuxna som sade sig på detta sätt blivit bortrövade blev i häxprocesserna det enda beviset - och det enda som behövdes - när häxan skulle fällas. Under tiden som häxan befann sig på Blåkulla kunde omgivningen inte märka att hon gett sig av, utan hon tycktes fortfarande befinna sig på sin vanliga plats. Förutom påsken sades Blåkullafärder också äga rum på Valborgsmässoafton. "Blåkulla" refereras ofta i verkligheten rent geografiskt idag till ön BlåJungfrun i Östersjön.


"Häxorna ska ställa kvasten på parkeringen!"
Nu håller de flesta skolorna ett välförtjänt påsklov och föräldrarna tar i många fall ut en väförtjänt minisemester också. De mindre barnen får då tillfälle att ha litet kul lagom till påsk genom att klä ut sig. Idag så kan man därmed alltjämnt se "häxor" men dessa är av det mest oskyldiga slag, då många barn, mestadels småflickor går runt uppsminkade och klädda som "påskkärringar" och tigger godis eller litet pengar. En kvast och en gammal kaffepanna brukar gärna ingå som "acessoarer" hos häxorna.  Denna företeelse sprider en stor munterhet såväl hos de tiggande barnen som hos de som får det oväntade besöket, vilket förstärker känslan av den annalkande påsken. En liknande direkt motsvarighet återkommer i oktober - november inför Halloween, som är en keltisk högtid i samband med Allhelgona, vilken nått Sverige under de senaste 20 åren. Men det är en annan historia det!

Men iår är det annorlunda då vi har den rådande situationen som vi har med Corona covid-19.
Därför så ska barnen avstå att gå runt och tigga godis och Statsminister Stefan Löfvén sa det bevingade orden: "Påskkärringarna ska ställa kvasten på parkeringen" Häxorna får kort och gott följa trafikflygets restriktioner och stå på marken i år!  Även vi vuxna ska ge katten i att åka iväg och följa barnen med gott exempel och stanna hemma! Det hela gör givetvis det hela ännu tristare men som Statsministern uttryckte det så kommer det fler påskar.


Vädret fram till påsk:
Det blir fortsatt rätt kyligt och ostadigt väder under inledningen av påskveckan i norr men redan i början längst i söder och lite senare i mitten av veckan verkar det bli varmare i nästan hela landet!  I södra och mellersta Sverige så finns stora förhoppningar på skön vårvärme i påsk och framför allt från mitten av påskveckan. Men det som är absolut viktigt nu och som ska påpekas på nytt är att: 

Alla icke nödvändiga resor ska undvikas och man ska stanna hemma!

Låt därför de smarta mobilerna, datorerna och läsplattorna företa resan istället till våra äldre nära och kära som annars mer än någonsin behöver ett besök. Ring, skypa eller face-tajma men besök INTE något äldreboende för detta är ändå förbjudet! Låte även bli att besöka våra sköra äldre även hemma inomhus. 

Gräsbrandrisken är hög ska påpekas! Var därför varsam med el i skog och mark!

Påsktrafiken:
Med tanke på rådande förhållanden kommer ingen trafikinformation som inbjuder till resa läggas ut i år här på EWP. Ta istället tillfället i akt att pyssla hemmavid, kanske båten behöver fixas till, eller din trädgård hemma. Ditt hem kanske behöver fräschas till och njut av naturen hemmavid och gå till en uteservering och njut av en matbit och dryck utomhus..

Fakta om Stilla veckan:
Stilla veckan, även Passionsveckan, Dymmelveckan, Tysta veckan eller (oegentligt) Påskveckan, är den sista veckan i fastetiden, det vill säga veckan före Påskdagen, från Palmsöndagen till Påskafton och firas till minne av Kristi lidande och död på korset.

De olika dagarna har traditionellt haft olika namn, men det är bara Palmsöndagen, Blåmåndagen, Vittisdagen, Dymmelonsdagen, Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskafton som har kyrklig betydelse, med gudstjänster. Numera är det dock på sina håll brukligt att man samlas för läsning av passionshistorien under de tre vardagarna i veckans början.

Måndagen kallas blåmåndag eller svarta måndag. Tisdagen kallas vita tisdagen. Dessa namn betecknar ursprungligen måndagen och tisdagen i fastlagen, där deras namn bär en innebörd, men har i folkmun förflyttats även till Stilla veckan. Onsdagen i Stilla veckan har kallats Dymmelonsdag, efter seden att inför påsken byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en så kallad ”dymmel”.

Under skärtorsdag, långfredag och påskafton får därmed klockan en något dovare klang än vanligt. Under Påskdagens gudstjänst, då man firar Jesu uppståndelse, är metallkläppen tillbaka, och klockan kan ljuda med full klang igen.

En annan orsak som är av mer hednisk sed eller rit är tron på troll, häxor och annat s.k. "oknytt" som präglade sinnevärlden hos människor förr i tiden. På skärtorsdagen så skulle de onda makterna ha fest då häxor och andra mindre uppskattade väsen for till "Blåkulla" oftast gärna på en kvast eller något annat föremål som man kunde sitta gränsle på. Därför så gömdes oftast dessa ting undan under dymmelveckan.

Kyrkklockornas kläppar byttes alltså ut mot träkläppar som gav en dovare klang för att inte "störa" trollen och häxorna i onödan. Så det hela har oftast såväl en djupt kristen som hednisk tradition som faller mot ungefär samma handlingar som gör en gemensam sak så att säga.

På långfredagen så berättar vi mer om själva påskfirandet som så smått inleddes med Palmsöndagen, sista söndagen före påsk alltså.

Länk till Wikipedia om Stilla veckan: http://sv.wikipedia.org/wiki/Stilla_veckan

Källor: Wikipedia & eget material.

Skribent: S. Johansson - EWP


Skriv en kommentar
Du måste vara inloggad för att kunna skriva en kommentar


Kommenterar till den här nyheten (1):




Fler nyheter