Natten till söndag 27 mars så ställer vi om klockorna till sommartid. Kl. 02.00 ställer vi FRAM klockan en timme. Vi får då sova en timme mindre, men den "försvunna timman" får vi ju tillbaka i höst igen.
Vän av ordning undrar hur länge vi ska fortsätta att ställa om klockorna eftersom ett EU-beslut har tagits att slopa tidsomställningen var vår och var höst. Problemen med att skippa tidsomställningen har stött på patrull.

Orsakerna att beslut dröjer är många och en av dessa är att EU sträcker sig över flera tidszoner från t.ex. Finland i öster till Irland i väster. En annan är HUR man ska permanenta den fastställda tiden. Ska vi behålla sommartid permanent eller ska vi behålla normaltid (vintertid) istället.
Det är många nationer som är djupt oense om hur detta ska lösas. Men den största orsaken är den ännu pågående corona-pandemin som har ställt det hela på paus. Tiderna är för osäkra ännu för att fatta detta rätt komplicerade beslut. Dessutom har krisen i Ukraina inneburit att vi alla har fått annat mycket allvarligare att tänka på... Men kanske verkar det som om man blir eniga förr eller senare så kan det hela ändras att bli permanent någonstans 2023 eller år 2024.  Länk till Kalender 365 om vilka datum som gäller för sommartid och normaltid HÄR

                                                  

Tumregeln:
Nu ställer vi fram utemöblerna och då ställer vi fram timvisaren med en timme är en enkel tumregel för omställning till sommartiden. På engelska så säger man "Go forward to the spring and summer and fall back to the autumn (fall) and the winter!" Detta med normaltid och sommartid lär vi få fortsätta med ett tag till...

Sommartiden kommer med vinterkyla - läs bakslag!
Många av oss har kunnat njuta av vårsolen men inte överallt. Uppe i norra halvan av Sverige har det varit rätt kylslaget och flera nederbördsområden har dragit in med hårt väder som följd. Nu senast var det Jämtland och södra Norrland som drabbades av hårda vindar, lokalt stormbyar i kombination med snö. Man har även drabbats av en "atmosfärisk flod" som innebär att ovanligt fuktig luft med stort innehåll gett ifrån sig stora nederbördsmängder.

Nu så drar flera fronter ned över hela landet vilket innebär att hela landet kommer få ett kallt avslut på mars  och likaledes en kall inledning på april. Redan nu har nätterna varit kalla med minusgrader långt ned i södra Sverige. Detta kommer att fortgå och förstärkas framöver och även dagstemperaturerna kommer vara kallare med blott en handfull plusgrader dagtid.

Solig mars med lite nederbörd i söder!
Längre söderut har det varit riktigt varmt och soligt vårväder där Torpshammar i Medelpad slog temperaturrekord i mars med 16,8 grader. På ostkusten är det inte ovanligt med en "Föhn-effekt" som driver upp temperaturerna på läsidan av ett bergsmassiv.

Stor fara för gräsbränder - En repetition!
I sammanhanget så påpekas åter faran med GRÄSBRAND på många håll i landet. Så se upp när man eldar så att elden ej kan sprida sig vilket kan gå ohyggligt fort om det uppkommer några vindbyar. Så elda ALDRIG om det blåser ute och det finns risk för en okontrollerad spridning av brand!

                                                               

Bild - ankomstdatum våren - Bilden tillhör SMHI

Var är våren nu?
Våren har likväl nått högt upp i landet. En länk till SMHI visar var årstidskartan visar just nu HÄR.

Earth Hour 2022

                                   

Earth Hour 2022 - Bilden tillhör WWF!

Idag lördag den 26 mars kl. 20.30 infaller årets Earth Hour som är en internationell kampanj för att uppmärksamma klimatfrågan, drivet av Världsnaturfonden. Earth Hour hölls för första gången den 31 mars 2007 i Sydney, Australien, på uppdrag av bland annat Världsnaturfonden.

Redan 2008 blev det en global kampanj även om Sverige enbart deltog med en kommun, Örebro. Året därpå deltog Sverige officiellt i kampanjen. På vilket sätt kommer DU att delta i Earth Hour denna kväll? Kommentera gärna på vår Facebooksida!

                                       
Påskharen dröjer några veckor till... Bilden tillhör Bilder4ever

Påsken dröjer...
I det enkla bondesamhället förr i tiden, så inföll den svåraste tiden i mars -april för många fattiga småbrukare eftersom betet i regel nästan var slut, hönsen värpte dåligt och korna mjölkade som sämst. Det var m.a.o. ytterst knapert och man fick blanda bark i brödet för att det skulle räcka till. Sjukdomar skördade många offer förr under oxveckorna.

Tack och lov är det inte längre så men tiden fram till påsk kan vara trist. Men nu så har vi gått in i den ljusa årstiden! Ljuset återvänder och det märktes förr då det nya betet växte igen , hönsen värpte bättre och korna mjölkade åter. Detta brukade infalla vid påsken. Idag så är påsken en religiös högtid som markerar ingången i sommarhalvåret på allvar.

Varför skiftar det så markant när påsken infaller?

Låt oss ta det hela från början: Som bekant så har det gått en riktigt lång tid sedan det var jul och nyår och man kan utan vidare säga att det hunnit gå styvt 4 månader sedan vi såg en röd dag senast, när påsken infaller. Denna långa tid när påsken infaller så här sent har en benämning: "Oxveckorna" eller även kallat "slitveckorna" och detta går tillbaka till det gamla bondesamhället. Det var en mager tid med svält under perioden nyår till påsk då en stor del av befolkningen led ont av de allt mer sinande matförråden, samtidigt som arbetet inte lät vänta på sig.

Men vad orsakar att påsken skiljer när denna infaller från år till år?

Medan midsommar och jul infaller vid så gott som samma datum varje år så är påsken, Kristi himmelfärdsdag och pingsten rörliga högtider, där de sista två styrs av just påsken.  Enligt den judiska kalendern, som är en månkalender, firas högtiden pesach den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, när det blir fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea år 325 skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet.

Eftersom vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan en fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas den ecklesiastiska fullmånen). Alltså infaller påskdagen på söndagen närmast efter den ecklesiastiska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars.

I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.

I Sverige bytte man kalender från den gamla stilen till den nya stilen 1753, vilket i praktiken innebar ett byte från den julianska till den gregorianska kalendern. Man övergick dock inte till de nya reglerna för att bestämma när påsken infaller förrän 1844.

Av de beräkningsmodeller som finns för att ta fram påskdagens kalenderdatum för ett visst angivet år är sannolikt Gauss påskformel av matematikern Carl Friedrich Gauss (1777–1855) den mest kända. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22 mars, och sista möjliga datum den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038. EWP berättar mer om påsken när det närmar sig.

Källor: Wikipedia & eget material.