.:: Just nu
Online: 6 | Inloggade: 39


.:: Chatt
Logga in för att skriva inlägg


.:: Våra partners







VÄDERSKOLAN


15 juli 2012 19:07
Väderskola: Lär dig mer om molnen!

Nästan varje dag finns det moln på himlen, undantaget är under helt klarblåa dagar. Men varför blir det inga moln då? Molnen kan vara alltifrån lätta ismoln till upptornade och dramatiska cumulonimbusmoln (åskmoln).

Historia - Latinska namn

Luke Howard uppfann de allra första latinska moln-namnen 1802. Howard delade in molnen i tre delar; Cirrus, Cumulus och Stratus. Han la även till Nimbus om det var fråga om regn.

Senare konstaterade man att detta var inte bra nog, så svenske H. Hildebrandsson och engelsmannen Ralph Abecromby utvecklade detta ytterligare ett steg. Man började att skilja på höjdlagren, så namnet Alto (hög) tillkom.

Genom dessa benämningar har vi idag 10 standard-molnslag! Några av dessa ska vi ta och reda ut i denna Väderskola. Vad händer när man ser sådana moln, hur bildas de, hur högt uppe i atmosfären är dem??

Moln nr. 1: Fjädermoln (cirrus)

Fjädermolnen är till synes de snällaste molnen. Dessa finns mycket högt uppe i atmosfären, oftast omkring 10 km. Molnen består nästan bara av små, små, iskristaller. Påminner änden om en skidspets (som på bilden) kan det innebära att det är något lågtryck eller regn på väg, vanligtvis om ett dygn. En kallfront kan alltså vara på väg. Men om man ser sådana här på himlen kan man gott och väl befinna sig utomhus utan att oroa sig över något regn på en lång stund.

Det finns många olika typer av cirrusmoln och fjädermoln. Som t.ex. Cirrus fibratus, Cirrus uncinus och Cirrus spissatus. Skillnaden är ganska liten mellan varianterna, det kan handla om hur de ser ut; täta, tunna, tofsliknande, band mm.


Ser ni skidspetsen till vänster? Regn nästa dag med andra ord!

(Foto: Håkan Persson, EWP:s bildportal)

--------------------------------------------------------

Moln nr. 2: Cumulus humilis:

Denna molntyp är nog av de vanligaste på somrarna. Molnen brukar även heta vackertvädersmoln och stackmoln. Dessa uppkommer mitt på dagen när varma, osynliga, luftbubblor stiger från marken. När dessa når kallare luft några kilometer uppe i atmosfären bildas dessa molntussar. När man ser dessa moln kan man vara lugn, mycket liten risk för regn finns.

Cumulus congestus är en liknande molntyp fast något större och högre då dessa har färdats längre upp i atmosfären än dom ovan. När man ser dessa är regnrisken större än ovan.

Cumulus humilis - typiska sommarmoln med låg regnrisk!

(Foto: Alex Svensson, EWP:s bildportal)

----------------------------------------------------

Moln nr. 3: Cumulonimbus:

Om man ser ett cumulonimbusmoln ska man räkna med regn. När luftbubblorna kommer in på ca 10 kilometers höjd är dom i stratosfären. Här börjar bubblorna att få svårt att färdas högre då temperaturen inte längre avtar med höjden. Nu omformas ovansidan av molnet till ett vackert "städ" (det som syns överst på molnet på bilden), det blir liksom som en tratt. Temperaturen är mycket låg i denna del av molnet, så regndropparna fryser snabbt till is, vilket ger molnets översta del dess suddiga och bomullsliknande format! När ett moln är så här långt upp i atmosfären blir också nederdelen mörk och hotfull... det har bildas ett riktigt åskmoln!

Av detta moln förekommer såväl regn och hagel som åska med blixtar. När ett sådant här bymolm närmar sig kan det också bli kraftiga vindbyar.

Ett mycket fint exempel på ett riktigt cumulonimbusmoln!

(Bild: Mikael Wemmert, EWP:S bildportal)

--------------------------------------------

Moln nr. 4: Cirrostratus med Halo

Om molntyp nr. 1 (fjädermolnen) följs av en vit, tunn, molnmassa som täcker hela himlen är det ett ännu bättre tecken på att regn är på väg, oftast inom ett halvt dygn. På bilden ser ni en ring runt solen, det kallas Halo. Denna uppkommer när solen skiner igenom det vita, tunna, molntäcket som bryter ljuset i molnets alla iskristaller.

Ett praktexempel på cirrostratus med Halo en solig vinterdag!

(Bild: Lisa, EWP:s bildportal)

---------------------------------------------

Moln nr. 5: Altostratus:

Altostratus är ett mycket trist moln. Det är oftast igengrått på himlen och solen får inte plats att lysa igenom. Dessa moln uppkommer när ett lågtryck med regn närmar sig. Dessa moln kallas även skiktmoln och innehåller regndroppar, och ligger på ungefär 5 kilometers höjd. Till en början kan solen kika igenom, men då är den inte stark, utan ses som genom en mattglasskiva. Bilden visar att solen snart måste ge upp då molnen tjocknar alltmer och tar över.

När man ser dessa moln kan man räkna med regn inom 1-3 timmar.

Grått och tråkigt altostratusmoln! Regnet är på väg....

(Bild: Bhoanita, EWP:s bildportal)

------------------------------------------------------

Moln nr. 6: Altocumulus stratiformis:

Liksom flera andra moln finns Altocumulus i många typer. En typ är stratiformis, det är den vanligaste. Molnen befinner sig på runt 5 kilometers höjd. Altocumulusmolnet uppkommer i en konvektion i ett skikt av atmosfären. I ett sådant moln finns många olika molnpartiklar. I de blå ljusstrimmorna sjunker luften. Så om ett flygplan åker igenom ett Altocumulus kan det bli turbulens (skakningar).

När man ser sådana här molntussar i en mycket instabil atmosfär, kan det vara åska på gång. En åskfront kan dra in inom några timmar, eller kanske inom ett halvt dygn.

Åskfront på väg??

(Bild: hn.se)

--------------------------------------------------

Moln nr. 7: Linsmoln:

De mycket vackra linsmolnen förekommer i en stabil luftmassa, i lä av en bergskedja. När vinden blåser över bergen kan luften röra sig i vågor uppåt 500 kilometer efteråt. Det bildas linsformade moln i topparna.

Linsmoln förekommer alltså endast i stabilt och vackert väder, därmed så blir det inte ostadigt när man ser de fina linsmolnen, utan det vackra vädret fortsätter.

Härliga linsmoln över en blå himmel!

(Foto: Angelica Teng, EWP:s bildportal).

----------------------------------------------------

Det finns också många andra molntyper, men dessa är huvudsorterna.

Hoppas ni har lärt er något av Molnskolan!


Källa: SMHI och eget material.


Skribent:






Fler artiklar