.:: Just nu
Online: 11 | Inloggade: 23


.:: Chatt
Logga in för att skriva inlägg


.:: Våra partners







VÄDERSKOLAN


11 maj 2014 19:54
Åska: Livsfarlig, fascinerande, älskad och hatad

Vi står inför en period på året när många gläds av att få höra de dova mullren och se de gul-vita blixtarna från de mörka cumulonimbusmolnen. Åskan är både älskad och hatad av oss människor och den har sannolikt intresserat och fascinerat oss sedan urminnes tider. Åskan kan vara livsfarlig om man inte har respekt för den och man bör förflytta sig till ett säkert område under ett pågående åskväder, såsom i en bil eller inomhus med avstånd från elkontakter och fasta telefoner. Det är också ingen bra idé att duscha under ett åskväder eftersom vattnet kan leda ström vid ett blixtnedslag. Det vanligaste som de flesta har hört är att man inte ska vara ute på ett öppet fält där du är den högsta punkten, eller under ett träd. Det är också ingen smart idé att spela golf eller hålla i exempelvis ett paraply mitt under ett åskväder. Man ska inte vara högsta punkten.

Som sagt, åskan har olika känslor hos människor. Det finns de som älskar när det drar in en åskfront och blir smått i extas, medan säkert lika många blir rädda och kanske får panik. Detta är något vi måste respektera och tänka på, speciellt under sommaren. Detta är också en sak som vi märker här på EWP, det är just många åskrädda som följer våra prognoser för att säkra sig om hur åskrisken är och kommer att utvecklas. Vi får också många frågor hur man ska skydda sig på bästa sätt vilket vi har gett lite tips om ovan. Alltså, åskan är fascinerande och vacker men man måste ha respekt för den, annars kan det gå riktigt illa!

Olika typer av åska

Nu närmar vi oss den tid på året då åskan brukar vara som mest intensiv. Högsäsongen av åska är från slutet av maj/början av juni till slutet av augusti/september. Det finns några olika typer av åska. Vi ska redogöra för dessa:

1. Frontåska: Är åska som är kopplad och bildad längs en front, vanligtvis en kallfront. Vad som händer när en kallfront kommer in är att den varma luften tvingas att stiga upp längs frontytan när kallfrontens kalla och tunga luft förs fram. Den varma, fuktiga och förhållandevis lätta luften får då snällt stiga upp och "ge plats" för kallfronten och dess luft. Åskmoln kan då bildas längs en lång linje. Detta brukar leda till långa och ganska intensiva åskväder som kan vara i flera timmar. Efter att en kallfront har passerat med regn och åska sänks temperaturen rejält jämfört med innan.

2. Värmeåskväder: Kallas också luftmasseåskväder. Denna åska bildas i samma luftmassa, jämfört med frontåskan som bildas när kall luft möter varm luft. Värmeåskväder kan bildas under varma sommardagar när man ser stackmoln bli större och större. Blir de också högre, vertikala, är det ett tydligt tecken på att ett värmeåskväder är på gång. Efter ett sådant åskväder är det även varmt efteråt. Det kan också bildas åska över vintern. Det är en typ av luftmasseåskväder. Här drar kall luft in över ett varmare hav. Det är därför åska på vintern är vanligast längs våra kuster och nära ett hav/större sjö. Dessa kan också bildas på natten. Värmeåskväder kan också bli intensiva och kraftiga, men oftast inte så långvariga som frontåskväder.

3. Orografisk åska: En annan typ av åska kan bildas av starka vindar när luften är labil. Ett exempel kan vara att varm och fuktig luft blåser mot en bergskedja. Definitionsenligt så betyder orografisk "formerna och fördelningen av berg och dalar".

4. Kraftig åska: När ska man tolka ett åskväder som kraftigt? Det är väldigt individuellt. Oftast tycker man att det åskar kraftigt när en blixt slår ner precis i närheten och att mullret är extra högt. Så kan det vara, men inte alltid. Det finns en liten "regel" gällande när man ska betrakta ett åskväder som kraftigt. "Kraftig åska innebär minst 25 blixtnedslag i timmen i en radie på 10 km".

En klassisk "bylinje" drar in. Detta är början på ett frontåskväder. Foto: Matthias Holmgren


Blixten

Du har säkert hört talas om både blixt och blixturladdning. Faktum är att det är två olika saker. En blixt består av flera blixturladdningar. En blixturladdning är en enskild elektrisk urladdning.

För att en blixt ska bildas krävs en tillräckligt stor spänningsskillnad mellan marken och molnet eller mellan olika delar i molnet. Det finns negativa laddningar i den nedre delen av molnet och positiva i den övre. Detta är en väldigt enkel och formell beskrivning av hur en blixt blir till, men det måste självklart vara mer som spelar in. Detta kan ni läsa mer om på vår sida "Fakta om åska". Här finns nästan all information om åska som går att få!

Åska i Sverige

Vi får under en säsong många frågor om vart den åskrikaste platsen i Sverige är. Svaret får man nog ta med en nypa salt så det varierar så mycket från år till år. Men om man ser till "det normala" som är medelvärdet från 1961-1990 så är det i ett område över Ängelholm i nordvästra Skåne och upp över sydligaste Halland i trakterna av Laholm och Knäred med runt 18-20 åskdagar per år. Allmänt i Västra Götaland och Halland ligger det runt 15-20 åskdagar per år. Även i delar av inre Svealand har man normalt sätt 16-17 åskdagar per år. Lapplandsfjällen har mellan 0-4 åskdagar/år.

Man kan ju diskutera hur mycket vi ska lita på detta som ett medelvärde idag. Klimatet förändras successivt med åren och ju längre tiden går lär denna statistik bli mer och mer oanvändbar och icke jämförelsebar. Faktum är att i en annan statistikrapport som gäller 2002-2013 har västkusten (förutom den nordligaste och sydligaste delen) i genomsnitt 25-30 åskdagar/år. Läs mer på länken nedan.

Åska är vanligast runt 16-17-tiden sommartid. Juli är i genomsnitt mest åskrik. Runt kusterna är det däremot en bit in i augusti när vattnet i regel är som varmast.

En vacker blixt i Sunnansjönäs, Västerbotten, juli 2009. Foto: Bjarne Lundmark


Källa:

SMHI: Åska i Sverige sedan 2002: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/2.1308

+ eget material

 

Skribent:






Fler artiklar