Disclaimer: En aning felaktigt angavs nedan att ett "nationellt isdygn är från 0,0 grader C och kallare vilket var den gamla definitionen. Efter en internationell justering så gäller -0,1 grader C och kallare för att räknas som ett nationellt isdygn!

Vecka 03 - Scenario 1 och 2 med en kallare respektive varmare vädertyp.  Källa - DMI

Vecka 04 - Scenario 1 och 2 med en kallare respektive varmare vädertyp.  Källa - DMI

Ju längre ifrån dagens datum så blir prognoserna för vinterns fortsättning allt osäkrare och utvecklingen kan snabbt slå om till mildväder och en tristare vädertyp. Fördelarna är mindre vinterväghållning och billigare el och uppvärmningskostnader än under köld och vinterväder...

Vad vet du om vintern? - Snö och islära samt lavinfaran..
Efter långa tider av milt väder för södra Sverige så är det säkert många unga idag som har dålig kännedom om vinterns verkningar och dess olika snö och is-termer. Här är lite information, länkar och tips:

SNÖ - Förekommer i många olika former och skämtsamt så ska inuiterna ha minst 100 ord för "snö" men det är mest en skröna. Men om man börjar från den "blötaste formen" av snö så ser det ut som följer; -Snö uppstår i de övre luftlagren när luft mättad med vattenånga kyls ned i temperaturer under 0 °C, i regel genom adiabatisk utvidgning i en uppåtgående luftström. Då kondenseras en del av vattenångan antingen till fina droppar av överkylt vatten eller också till fina iskristaller.


Snökristaller sedda i genom ett svepelektron-mikroskop. Bilden tillhör Wikipedia

Iskristallerna är vanligen platta och tunna, och har typiskt en sexarmad struktur i likhet med vanlig is. Vilken form denna kristall antar beror på temperatur och fuktighet. Särskilt i temperaturintervallet −12 till −16 grader är tillväxten av iskristallen särskilt gynnsam och ger upphov till den klassiska sexarmade strukturen, en så kallad snöstjärna.

Vid högre temperaturer kan snöstjärnan vara trearmad, medan armarna vid riktigt låga temperaturen kan flyta ihop så att flingan blir mer rund.  Det stämmer inte att det inte finns två identiska snöstjärnor, men chansen att påträffa två exakt likadana är försvinnande liten. När snöstjärnor faller genom fuktig luft nära noll grader får de en fukthinna, vilket gör att snöstjärnorna kan fastna på varandra och bilda en snöflinga. Särskilt stora snöflingor som bildas på detta sätt kallas lapphandskar eller lappvantar.

Det som är unikt med snö är att alla snökristaller "stjärnor" är sitt egna "fingeravtryck" där ingen flinga är riktigt lik någon annan. Åtminstone har ingen identisk snöflinga registrerats. Snö kan falla stilla men även falla i smält form som regn och underkylt regn. Däribland finns olika övergångsformer som kornsnö, snöhagel och isregn där det sistnämnda är obehagligt att vistas i. I åskväder finns alltid snöflingor som omvandlas till hagel eller regn! Mer om snö finns att läsa på Wikipedia HÄR

I sammanhanget så ska man inte glömma bort lavinfaran som alltid brukar vara hög under perioder under vintern. Laviner upstår när skiftningar av väder, temperatur och snölager varierar. Flak av olika skiktad snö skapar detta farliga fenomen.

Tyvärr så råkar många skidåkare illa ut och särskilt när dessa åker o-pistat (Off-pist) i natursnö som ej kontrollerats. Via denna länken kan du läsa mer om laviner och faran med dessa på Wikipedia  HÄR.


En lavin har enorma krafter och kan skapa såväl många dödoffer och stor förödelse!
Bilden tillhör Wikipedia

Islära - Kunskapen om naturisarna...
Många av oss lockas ut på naturisarna när sjöar och hav fryser till och skapar istäcken för skridskoåkning, skidåkning samt isfiske. Tyvärr så inträffar många tragiska isolyckor varje vinter beronde på dumdristighet eller bristfälliga kunskaper.

Att ha isdubbar och en kastlina samt även en ispik är ett måste när man beträder en is oavsett om man åker skridskor eller ska ut och isfiska. Systersidan PIMPELFORUM tar upp det viktiga med islära.

Islära om isens farliga ställen HÄR
Islära om utrustning för vistelse på naturisar HÄR
Islära om hur du känner igen farorna på naturisarna (Isgalleri) HÄR



Solnedgång över Försjöns is utanför Eksjö i Småland söndag 1 februari 2009. - Egen bild.

"Medicinsk kyla" och verklig kyla...
När det är vindstilla och kanske ett par minusgrader, kanske -2C° så upplevs kylan som just "-2°C". Men blåser det kanske 10 meter i sekunden är effekten en helt annan. Då kan den upplevda kylan kanske vara -15°C! Detta är ytterst viktigt att känna till då förfrysningar sker vart år där blottade, dåligt skyddade kroppsdelar, hud och extremiteter utsätts för kyla.

En förfrusen kroppsdel har svårt för all framtid att återfå det skick den hade innan frysskadan. Det som sker är att kroppens celler sprängs sönder av frost i blodkärl och liknande. I svåra fall så tvingas man till amputation då kallbrand annars sannolikt uppstår. Kroppsdelen är då förlorad för all framtid så kännedomen och kunskapen hur man skyddar sig är av yttersta vikt när vintern råder med sin stränga köld eller när det är kallt och blåsigt och ovanpå det förekommer nederbörd!

KÖLDINDEX - Här är en länk till hur kylan beter sig vid olika temperatur och vindförhållanden gentemot din kropp HÄR

Här finner du ännu mer om iskunskaper på Pimpelforum HÄR
Länk till allt om isfiske på Pimpelforum HÄR

Ljusfenomen vintertid...


Ljuspelare - Bilden tillhör Flickr
Ljuspelare eller vertikalpelare uppstår när hexagonala plattor av iskristaller är skiktade gentemot ljusinsläppet så att betraktaren upplever dessa som en ljuspelare och förekommer även vid artificiellt ljussken från t.ex. gatubelysning och liknande. I samband med dessa kan även halofenomen som bisolar och liknande uppstå när solen står högre på himlen vintertid. Själva vertikalpelaren kan endast ses då solen är lågt nere. Då solen står väldigt lågt är pelaren rödfärgad. Annars är pelaren vanligtvis vit.
elare uppstår när hexagonala plattor av iskristaller är skiktade gentemot ljusinsläppet så att betraktaren upplever dessa som en ljuspelare och förekommer även vid artificiellt ljussken från t.ex. gatubelysning...
Ljuspelare uppstår när hexagonala plattor av iskristaller är skiktade gentemot ljusinsläppet så att betraktaren upplever dessa som en ljuspelare och förekommer även vid artificiellt ljussken från t.ex. gatubelysning...