Untitled document
En regnig helg är inledd med skurar och under söndag även lokal åska. Regnet är välbehövligt för att dämpa den lokalt extremt stora brandrisken som råder. Efter en promenad kan man konstatera att vattennivåerna på flera håll är mycket låga, likaså våra vattenmagasin.
EWP har varit i kontakt med Poul Hjort som är VA-Chef i Gnosjö kommun. Vi ställde några frågor till Poul angående de låga vattennivåerna. Här en exklusiv intervju gjord av Anton Lindvall med VA-chefen!
Vilka risker ser kommunen med att det allt oftare larmas om låga grundvatten nivåer samt låga nivåer i våra vattendrag?
Riskerna med låga grundvattennivåer kan minska brunnens kapacitet och försämra vattenkvaliteten. Och även vattenbrist. Om det uppstått vattenbrist kan det ta lång tid att återgå till det normala igen eftersom att påfyllning av grundvattnet ofta är liten eller ingen alls på sommaren och en bit in på hösten.
Ur ett samhällsviktigt perspektiv talas det om att vi måste spara vårat vatten för att så bra rustade inför fortsatt låga nederbördsmängder, hur mycket regn och under vilken tid på året behövs nederbörden för att stabilisera nivåerna?
Det är väldigt svårt att säga hur stora mängder nederbörd som skulle behövas. Men generellt så är det våren och hösten som är särskilt viktiga för att fylla på grundvattenmagasinen. Under våren smälter snö och bidrar till ytvattenflöden. Hösten är oftast kall och fuktig, vilket minskar avdunstning och gynnar infiltration till grundvattnet.
Sedan beror det på vilken vattenhalt marken har och vilken jordart det är. Om marken är uttorkad behövs stora nederbördsmängder för att grundvattnet ska bildas. I mark som är mättad med vatten däremot, kan grundvattnet bildas redan vid måttliga nederbördsmängder. Tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av vegetationen. Det kan då behövas dubbelt så mycket nederbörd som normalt för att det ska bildas grundvatten.
Vi ser låga nivåer i sjöar och vattendrag, mindre vattendrag är lokalt nästan helt torrlagda, hur påverkas djurlivet kring dessa vattendrag och sjöar när nivån sjunker som den gör?
Direkta effekter: På djur är att fiskar får mindre utrymme att röra sig, vilket leder till trängsel, syrebrist och ökad risk för sjukdomar. Amfibier som grodor och salamandrar får svårare att reproducera sig eftersom deras lekvatten försvinner. Fåglar som är beroende av våtmarker för föda och häckning. Insekter som lever i vatten får en störd utveckling när deras larvstadier torkar ut. Indirekta effekter: När ekosystemet rubbas och vattenflöden minskar, förändras temperatur och kemisk sammansättning, vilket påverkar hela näringskedjan. Växtlivet kring vattendrag torkar ut, vilket minskar skydd och föda för många arter. Predation ökar: Djur som samlas kring kvarvarande vatten blir ett lättare byte för rovdjur säger VA-chefen.
Fotnot:
Även hela fiskbestånd riskerar slås ut när vattendragen torkar ut, eftersom dessa hamnar i "fällor" där fisken blir fast i dessa. Fiskarna blir då ett lätt offer för rovdjur, fåglar eller dör av värmeslag och syrebrist o.s.v. Detta skedde år 2018 då det var en mycket lång torrperiod. Många fiskbestånd har ännu ej hämtat sig ordentligt efter det ödesdigra året 2018...
Skribent: Anton Lindvall & EWP-Teamet
