Dagligen hör man meteorologerna pratar om olika tryck, högtryck och lågtryck. Enkelt beskrivet är lågtryck ostadigt väder och högtryck är oftast vackert väder. I denna Väderskola ska vi beskriva och förklara begreppen lufttryck, högtryck, lågtryck, isobarer, lufttrycksrekord samt lufttryckskartor.

Lufttryck: Lufttryck är hur mycket luften väger på en viss yta. Trycket kan påverkas av solens strålning samt jordens rotation. Trycket kan vara högt och lågt. Tryckets förändring har betydelse för hur vädret utvecklar sig. Man skulle faktiskt kunna göra väderprognoser enbart på hög- och lågtryck. Generellt blir det en väderförbättring vid högtryck och väderförsämring vid lågtryck. Men vi vill ju veta mer än så och då måste man titta på en mängd olika saker som kan göra att vädret utvecklar sig.

Högtryck: De flesta av oss vill nog gärna ha ett stort H på väderkartorna över Sverige, alltså högtryck. När luft som stiger når troposfärens högsta del, kyls den av. Då blir luften tyngre och sjunker igen. Det ökar trycket mot jordytan; det bildas ett högtryck. När luften sjunker och samtidigt pressas samman, värms luften upp, som i sin tur skingrar molnen. Men på vinterhalvåret händer något annat.

Oftast i ett högtryck bildas det ett tunt skikt, s.k. subsidensinversion. På sommarhalvåret finns det tillräckligt med solenergi som bränner bort skiktet, men på vintern finns det inte alltid tillräckligt med solenergi, då blir skiktet kvar och det blir dimmigt, grått och molnigt väder. Ibland kan också snöfall eller duggregn förekomma vid ett högtryck på vintern! Märkligt va?

Luften runt ett högtryck roterar medurs på norra halvklotet och moturs på det södra halvklotet.

Högtrycksrygg: Många av er har säkert hört detta begrepp. En rygg bildas mellan två eller flera avlägsna högtryck. Detta händer oftast när lågtrycken omringar högtrycken utan att bryta vägen mellan dom. I stort sätt gäller samma väderlek som vid ett "vanligt" högtryck.

Lågtryck: Motsatsen till högtryck. Lågtryck är ett område där lufttrycket är lägre än omgivningen. Luften runt ett lågtryck roterar moturs på norra halvklotet och medurs på det södra halvklotet. Det finns många olika typer av lågtryck. Väderutvecklingen i Sverige styrs för det mesta av de rörliga lågtrycken.

Ett rörligt lågtryck, eller ibland mellanbreddslågtryck, uppstår i gränsen mellan varm och kall luftmassa. I skiljezonen uppstår oftast fronter, kallfronter och varmfronter och här bildas oftast moln och nederbörd. Varför lågtrycken kan skilja så mycket i storlek och styrka beror helt på fördelningen av land och hav. Extremt kraftiga lågtryck kan utvecklas till tropiska cykloner.

Vanligtvis berörs Sverige av lågtryck från Atlanten som rör sig i en väst-ostlig riktning. Framför dessa tryck finns oftast en varmfront som ger varma vindar innan lågtryck drar in. Men när lågtrycket har passerat kyls luften av då en kallfront släpar efter.

Hectopascal, hPa: Man mäter lufttrycket med en barometer, som sedan anges i hectopascal (hPa). Före år 1986 använde man enheten millibar. Man kan inte säga exakt vart gränsen mellan låg- och högtryck går, men forskare har enats om att gränsen går någonstans vid 1013.25 hPa. Om värdet är över detta råder högtryck och om det är under råder lågtryck. Men det är väldigt olika beroende på vädersituationer!

Lufttryckskartor, isobarer: På vissa väderkartor syns linjer, eller ringar, runt de olika lufttrycken. Dessa kallas isobarer. På kartan nedan ses täta isobarer närmast lågtrycket. Ju tätare isobarerna ligger desto kraftigare är vinden. Så vid kraftiga stormar och orkaner är isobarerna mycket täta närmast lågtrycket. Isobarerna förbinder punkter med samma lufttryck - ungefär som höjdlinjerna på en orienteringskarta.

(Källa bild: swc.se)

Här ses isobarerna runt ett lågtryck. Detta blev Adventsstormen 2011 som drabbade Sverige. Isobarerna ligger mycket täta här - och vinden blev ju riktigt hård! (Källa bild: meteogroup.se)

Lufttrycksrekord i Sverige: Det högsta lufttrycket som har uppmätts i Sverige är 1063.7 hPa den 23 januari 1907 i Kalmar och Visby. Omvänt, det lägsta som har uppmätts är 938.4 hPa den 6 december 1895 i Härnösand.

Källor: SMHI, Wikipedia samt eget material.

Hoppas nu att ni har lärt er något nytt!